Livets vägar....
Kom precis hem efter att ha varit i Kristianstad o simmat med Sanne o varit på bagels med(suprise) med Anni o Sanne, hehe..
Vi pratade om massa saker men en sak jag inte kan släppa var om människor som gått från att vara fullt fungerande eller hur man ska kalla det o sen är med om en olycka o blir som en grönsak, vad är de för ett liv??
De som blir total förlamade o inte kan kommunicera med omvärlden men som kan tänka o rsonera helt friskt i sitt huvud hur är de för dem?? De kan ju inte på något sett berätta för omvärlden vad de vill göra, om de vill vara ute eller inne eller om de vill se på tv eller vilket program de vill se, de kan inte göra någonting... Vad är det för liv?
De skulle inte ens kunna ta sitt eget liv även om de skulle vilja (inte för att jag tycker man ska göra det).
Men tänk om du är totalt förlamad o inte kan kommunicera men du försår allt runt omkring dig o du kommer ihåg ditt liv sedan innan, är det inte ett rent helvete att sitta utan förmågan att röa´ra sig eller kommunicera??
Känns som jag upprepar mig men de är bara så känsloladdade tankar. Lider med dessa stackars människor, o jag ser upp till dem som orkar vara positiva o glada trots att hela deras liv har vlivit tagna ifrån dem...
Vet inte om något jag skrivit är förstålig eller läsbart... men men... Behövde skriva av mig det så jag kan tänka på ngt annat nu.....
Vi pratade om massa saker men en sak jag inte kan släppa var om människor som gått från att vara fullt fungerande eller hur man ska kalla det o sen är med om en olycka o blir som en grönsak, vad är de för ett liv??
De som blir total förlamade o inte kan kommunicera med omvärlden men som kan tänka o rsonera helt friskt i sitt huvud hur är de för dem?? De kan ju inte på något sett berätta för omvärlden vad de vill göra, om de vill vara ute eller inne eller om de vill se på tv eller vilket program de vill se, de kan inte göra någonting... Vad är det för liv?
De skulle inte ens kunna ta sitt eget liv även om de skulle vilja (inte för att jag tycker man ska göra det).
Men tänk om du är totalt förlamad o inte kan kommunicera men du försår allt runt omkring dig o du kommer ihåg ditt liv sedan innan, är det inte ett rent helvete att sitta utan förmågan att röa´ra sig eller kommunicera??
Känns som jag upprepar mig men de är bara så känsloladdade tankar. Lider med dessa stackars människor, o jag ser upp till dem som orkar vara positiva o glada trots att hela deras liv har vlivit tagna ifrån dem...
Vet inte om något jag skrivit är förstålig eller läsbart... men men... Behövde skriva av mig det så jag kan tänka på ngt annat nu.....
Kommentarer
Postat av: Anonym
Lille sara..... :P
Postat av: anni
sjukt bra skrivet, jag tänkte oxå en massa efter vi snackat om allt det där. SÅ BRA ATT DU BLOGGAR! annars hade jag nog glömt allt vi snackar om, tycker du ska skriva mera!!! Och fika mer! Så vi kan få en masa sånna där stora och djupa tankar igen:) Men också så att vi kan prata om alla andra obetydliga grejer som kärlek... haha, dte e ju typ det vi pratar mest om! Puss på dej
Trackback
